Öppet brev till Civilutskottet

Idag, 2021-01-22 har vi sätt följande öppna brev till Civilutskottet.

Öppet brev till Riksdagens Civilutskott

Värna vår rätt att överklaga!

På regeringens hemsida går följande att läsa: ”Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna…FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen innehåller en rad rättigheter som direkt eller indirekt utgör grunden för en demokratisk samhällsbyggnad”.  Sveriges Riksdag har också antagit Århuskonventionen och denna konventions intentioner är att allmänheten ska ha rätt till information och delaktighet i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Länder som saknar möjligheter för grannar och miljöorganisationer att driva beslut till rättslig prövning är oftast inte rättsstater. Det var efter de auktoritära regimernas i öst föll som Århuskonventionen kom till, det stod klart vilken viktig roll handlingsoffentlighet, delaktighet och tillgång till rättslig prövning har – för samhällsbygget och rättsstaten

När vi i Naturskyddsföreningen i Motala tar del av riksdagsledamot, John Weinerhalls (M) motion till Riksdagen med rubrik Överklagandeprocesser, motion 2020/21:2617, konstaterar vi att motionens förslag, med hänvisning till det exempel som tas upp, bryter mot svenska rättsprinciper och ingångna internationella överenskommelser. I motionen föreslås bland annat följande:

– reformering av Plan & Bygglagen,
– stärkt översiktsplanering,
– inskränkningar i överklaganderätten,
– avgiftsbeläggande av överklaganden
– tidsförkortning av domstolsprocesserna

Som grund för dessa krav anger motionären långsamma och utdragna bygg- och planprocesser som ställer till det vid företagsetableringar. När man granskar det exempel motionären bygger sin motion på får man en annan bild på uppkomsten av förseningar i planprocessen. Exemplet som anges är etableringen av det danska företaget Lalandia i Motala kommun. Flera myndigheter, institutioner och näringsliv har bedömt att denna företagsetablering kan få mycket stor betydelse för Motala kommun och dess besöksnäring. Men att ge en ideell förening, ”Varamons Vänner”, skulden för den utdragna processen är fel och ett sätt att bortse från sina egna tillkortakommanden. Det är inte helt ovanligt att grannar till områden som ska exploateras med helt ny verksamhet blir både oroliga och förbannade om de får en fin utsikt från bostaden skymd och därtill kommande störningar såsom risk för ökat trafikbuller m.m. Här är inte situationen unik för Motala. Vi kommer inte att recensera den aktuella föreningens agerande på något sätt, men den uppkomna situationen borde kommunen kunnat förutse och därmed vidtagit åtgärder såsom samverkan med närmast berörda i ett tidigt skede. Vi vill här framhålla Agenda 2030 och det globala målet nr 16 Fredliga och inkluderande samhällen och där framför allt delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande på alla nivåer.

Motionens förslag att kretsen sakägare ska begränsas

Att begränsa rätten att överklaga ett planärende till angränsande fastighetsägare anser vi vara en absurd tanke som strider mot våra rättsprinciper och internationella överenskommelser. Man bör komma ihåg att möjligheten till prövning i domstol är ett sätt att hantera reella konflikter som uppstår mellan olika intressen. Utan denna möjlighet kvarstår konflikter utan att lösas. Miljöorganisationers talerätt är också viktig ur demokratisk synpunkt för att säkerställa att beslutsfattare efterlever de lagar som motionärens egen riksdag stiftat. Inte sällan finns det inga grannar som kan, eller vågar, överklaga större exploateringar. Argumentationen för detta förslag från motionären är illa underbyggd och beskriver underliggande omständigheter fel, varför vi väljer vi att lyfta denna fråga via detta öppna brev.

Utdragna processer

Vi är överens om att planprocesserna bör snabbas upp och att översiktsplaneringen förstärks, vilket i detta fall kommunen själv kan bidra med. I Motalas fall är det först nu en ny översiktsplan börjat tas fram för att ersätta den föråldrade, 14 år gamla översiktsplanen. Med en aktuell översiktsplan hade en bättre helhetssyn kunnat uppnås och bidragit med att hitta lämpligare, alternativa lokaliseringslösningar för Lalandiaprojektet, vilket säkert hindrat onödiga bromsar i byggtakten.

Förslaget att förbättra domstolsprocesserna så att de snabbas upp är också något vi stödjer, dock utan att detta sker på bekostnad av rättssäkerheten och kvaliteten.

Etableringsprocessen

Den tid Lalandias etablering hittills tagit är idag uppe i 8 år (2014-2020). De två första åren hanterades ärendet av ett privat bolag (Tillväxt Motala AB) och allmänheten fick besked genom att en s.k. avsiktsförklaring (Letter of Intent) mellan Lalandia, Motala kommun och Tillväxt Motala AB presenterades den 14 december 2016. Tre och en halv månad senare, den 5 april 2017 fick allmänheten besked om vilken mark som skulle exploateras och omfattningen såsom vattenanläggningar och 500 semesterbostäder. När sedan 5 detaljplaner presenterades för samråd februari – maj 2018, upplevde säkert många berörda grannar med flera, att det inte fanns mycket som man kunde ha ett inflytande över och var möjligt att ändra på. Vi avser inte att recensera hur sedan föreningen ”Varamons vänner” agerat, men att skylla på allmänheten att de inte känner till planlagstiftningen och frågorna kring rätten att kunna överklaga tycker vi är fel utgångspunkt att effektivisera och förbättra samhällsplaneringen.

För vår del hade vi även fokus på ett parallellt exploateringsprojekt i norra delen av Varamon, Motala. Detta projekt startade som ett förslag till utredning i tidigare översiktsplan 2006 men som snabbt blev ett detaljplaneprogram, som sedan blev vilande p.g.a. sin komplexitet genom många motstående intressen, såsom 4-5 riksintressen bland annat för turism och det rörliga friluftslivet, naturvård m.fl., Natura 2000-område, vattenskyddsområde, jordbruksmark m.m. Exploateringen här avser en omfattande tätortsutvidgning på oexploaterad mark för etablering av ett bostadsområde på jordbruksmark i norra Varamon. Både Länsstyrelse och Transportstyrelsen rekommenderade vid ett samråd 2007 att en fördjupad översiktsplan borde upprättas. Den hade troligen även löst en del ”knutar” när Lalandiaprojektet blev aktuellt då det skapat ett bättre underlag för en helhetssyn på området. Naturskyddsföreningen i Motala påpekade i samrådet om Lalandiaprojektets detaljplaner, vikten av att inte låta oersättliga strandmiljöer förstöras för kortsiktig exploatering av anläggningar såsom 500 semesterboenden. Föreningen påpekade också avsaknaden av detta helhetsperspektiv över Varamoviken som är viktigt för långsiktig, hållbar stadsutveckling. Naturskyddsföreningen i Motala valde att inte överklaga någon detaljplan i Lalandiaprojektet. Vi valde istället att prioritera vårt fokus på det pågående parallella projektet i norra Varamon (Bromma, Kärsby, Djurkälla) som ligger utanför nuvarande Motala tätortsområde och är väsentligt mer omfattande både till ytan och miljömässigt än mer känsligt samt att alternativen för lokalisering av  bostadsbyggande i kommunen är många. Det har nu i efterhand visat sig att kommunen fortsatt med planerna för denna tätortsutvidgning i norra Varamon och bortser från Sveriges nya strategi för ökad livsmedelsförsörjning som nu är mer aktuell än någonsin tidigare.

Vår förhoppning är att politikerna i Motala påbörjar det akuta arbetet med Agenda 2030 och ser över kommunens policy för jordbruksmarken samt påbörjar utvecklingen av en modern samarbetsform mellan kommunen och civilsamhället.

Motala den 2021-01-21

Naturskyddsföreningen i Motala

Styrelsen

Line Holgerson, ordf.          Karin Frisell, v. ordf.           Rolf Ström, ledamot

Inger Rosenberg, ledamot    Jonas Nordén, ledamot        Malin Thörnblom, ledamot

Eva-Britt Kemmer, ledamot

Yttrande över förslag till detaljplaneprogram Bromma Kärsby och Djurkälla

1. Inledning

Naturskyddsföreningen i Motala har tagit del av samrådshandlingar avseende förslaget till
detaljplanprogrammet för Bromma, Kärsby och Djurkälla i Motala kommun. Vi har deltagit i
samrådsmöte den 20 februari 2020. Vi vill lyfta fram våra synpunkter enligt nedanstående
avsnitt.
● Avstå från bostadsexploatering i detta värdefulla landskap
● Ett motsägelsefullt syfte för planprogrammet
● Planprogrammets förslag till exploatering strider mot plan- och miljölagstiftningen
● Riksintresset för turism och rörligt friluftsliv med ett starkt bevarandeintresse
● Odlingsbar mark
● Vattenskyddsområde och grundvattentäkter
● Föreslagen exploateringsprocess och likställighetsprincipen i kommunallagen

2. Avstå från bostadsexploatering i detta värdefulla landskap

Naturskyddsföreningen i Motala uppmanar kommunen att avstå från planerna att vidga
tätorten mot Bromma, Kärsby och Djurkälla. Enligt Plan- och bygglagen ska mark- och
vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med
hänsyn till beskaffenhet läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från
allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning i miljöbalken
ska tillämpas. Plandokumentet för planprogrammet visar med all tydlighet att föreslaget
planområde har mycket höga natur- och kulturvärden samt jordbruksmark som snarare
behöver bevaras än förstöras av tätortutvidgning.

I planförslaget finns många fina förslag på hur den värdefulla naturen och miljön ska skyddas
och kunna utvecklas. Naturskyddsföreningen anser att kommunen ska ta fasta på detta och
ge en ökad fokus på att bevara och förstärka detta fina landskap för dagens och framtidens
Motalabor. Dessutom skulle kommunen gynna en ökad utvecklad turism genom att ta
tillvara det rörliga friluftslivet. Avveckla bostadsplanerna och bryt ut föreslagna VA-åtgärder
genom att lägga in dessa i ett eget VA-projekt.

Enligt Boverket är det lagen om allmänna vattentjänster, LAV, som reglerar kommunens
ansvar för att inrätta ett verksamhetsområde för vatten, avlopp eller dagvatten.
Verksamhetsområde för dagvatten ska inrättas om dagvattnet behöver avledas med hänsyn
till människors hälsa eller miljön i ett större sammanhang inom en befintlig eller blivande
samlad bebyggelse. Av förarbetena till LAV framgår att kommunens utbyggnadsskyldighet
bör gälla om det i ett område med samlad bebyggelse finns ett faktiskt behov av en samlad
lösning av dag- och dränvattenfrågorna, dvs. när avvattningen av bebyggelseområdet med
hänsyn till va-lagstiftningens skyddsintressen behöver lösas i ett större sammanhang.
Kommunens skyldighet att inrätta verksamhetsområde för exempelvis dagvatten är alltså
inte kopplat till om området är detaljplanelagt eller ska planläggas med detaljplan. ( Prop.
2005/06:78 s.47)

I detta fall anser vi att upprättande av ett verksamhetsområde för VA och dagvatten för att
skydda vattenresurser i området borde vara både mindre tidskrävande och ekonomiskt
fördelaktigt än en detaljplaneprocess.

I vårt fortsatta yttrande nedan fokuserar vi på de sakliga och juridiska skäl som talar mot
förslaget att exploatera området för bostäder och en tätortsutvidgning i Bromma, Kärsby
och Djurkälla.

2. Ett motsägelsefullt syfte för planprogrammet

Syftet med planprogrammet anges vara att kommunen vill visa på möjligheterna till en
långsiktig god utveckling i Bromma, Kärsby och Djurkälla. Därför vill man ”utreda och ge
förslag på hur en ny blandad bebyggelsestruktur kan skapas på ett sådant sätt att den kan
bidra till en social, ekologisk och kulturell och ekonomisk hållbar utveckling i området.
Samtidigt som befintliga värden tillvaratas.”

Vi förstår inte hur en tätortsutveckling utan samhällsservice (som bussar, mataffärer etc.)
kan bidra till en hållbar utveckling. Enligt det förslag som presenteras gynnas endast en del
av befolkningen och bygger samtidigt in ett bilberoende vilket Naturskyddsföreningen i
Motala anser vara motsägelsefullt.

Idag bjuder landskapet på en rik biologisk mångfald, värdefull natur- och kulturmiljö i ett
inbjudande öppet landskap i tröskeln till norra Vätterbygden och Motalas norra landsbygd.
Detta visar också den visuella analysen som presenteras i plandokumentet. Det framgår
tydligt i planhandlingarna att området hyser stora kultur-, natur- och rekreationsvärden som
är oersättliga för ett utvecklad rörligt friluftsliv och ökad turism i Motala. Här finns många
skyddsvärda intressen såsom jordbruksmark, riksintressen för turism och rörligt friluftsliv,
naturvård, yrkesfiske och kommunikationer samt Natura 2000-områden, strandskydd,
vattenskyddsområden, grönstruktur med ädellövskog och värdefulla biotoper med ett
nätverk av spridningslänkar.

Här finns också en unik geologi med isälvslandskap där värdefulla kulturhistoriska miljöer
och fornlämningsmiljöer runt Djurkällaplatån mycket väl kan visa sig kunna härleda till
Motalas allra tidigaste bosättningar under äldre stenålder. Fokus borde istället ligga på att
utveckla och bevara dessa värden! Värdena skulle t.ex. kunna lyftas genom att uppföra ett
besökscentrum/naturum.

4. Riksintresset för turism och rörligt friluftsliv med ett starkt bevarandeintresse

Flera riksintressen berörs av den föreslagna exploateringen i Bromma, Kärsby och Djurkälla. I planområdet finns riksintresse för turism och rörligt friluftsliv, Natura 2000-område enligt
fågeldirektivet och habitatdirektivet, för naturvård, yrkesfiske, kommunikationer och
totalförsvar. Det dominerande riksintresset är bevarandeintresset för turism och rörligt
friluftsliv. De många övriga skyddsintressena, främst intresset för naturvård och Natura
2000-områdena, ökar intresset för turismen och det rörliga friluftslivet.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bedöms programförslaget orsaka betydande
miljöpåverkan med avseende på landskapsbilden, kulturmiljön samt ianspråktagande av
jordbruksmark. Enligt MKB är denna betydande miljöpåverkan måttlig vilket är paradoxalt.
En betydande påverkan kan inte samtidigt vara en måttlig.

En betydande påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön kommer att innebära att
riksintresset för Turism och rörligt friluftsliv skadas påtagligt. Områdets karaktär förändras
om det karaktäristiska öppna jordbrukslandskapet bebyggs. Likaså skadas den gröna
korridoren mellan Vättern och Djurkällaplatån med föreslagen exploatering och planerad
infrastruktur förändrar upplevelsen av en fin, och vacker tätortsnära landsbygd.

4.1 Länsstyrelsens yttrande


Länsstyrelsen i Östergötland har lämnat ett yttrande över planprogrammet som
Naturskyddsföreningen i Motala kritiserat för att ha allvarliga brister i saklighet och
motivering av myndighetens ställningstaganden och bedömningar.

På vår fråga hur Länsstyrelsen kan motivera sitt ställningstagande under rubriken ”rörligt
friluftsliv” att det är möjligt att arbeta för en tätortsutveckling inom planområdet ges svaret
att Länsstyrelsen grundar sig på miljöbalkens bestämmelser 4:2-6 att riksintresse inte utgör
hinder för utvecklingen av befintliga tätorter och att planprogrammet med
miljökonsekvensbeskrivning vägts in vid bedömningen. Hur Länsstyrelsen motiverar att
föreslagen tätortsutvidgning utgör en utveckling av Motala tätort framgår inte.

Vid bedömningen av påtaglig skada inom planområdet ska Länsstyrelsen utgå från ett
helhetsperspektiv enligt miljöbalkens förarbeten. Attraktiva områden för turism och
friluftsliv bör användas så att ett allsidigt utnyttjande möjliggörs, vilket kräver att obebyggda
områden i stor utsträckning förblir obebyggda. Det är områdets karaktär som ska bevaras.
Medan kommunen i planhandlingarna ärligt redovisar att planprogrammet bedöms orsaka
betydande miljöpåverkan med avseende på landskapsbilden, kulturmiljön och
ianspråktagande av jordbruksmark, anser Länsstyrelsen att landskapsbilden och grönstråk
hanteras på ett bra sätt, vilket är mycket anmärkningsvärt. Vi anser inte att Länsstyrelsen
fullgjort sitt ansvar att med opartiskhet och saklighet företräda statens samlade intressen att
bevaka riksintressena. Se vidare Bilaga 1-3.

Bromma gård nord

5. Odlingsbar mark
Det framgår av planprogrammet att i huvudsak all nybyggnation av bostäder i planområdet
planeras ske på jordbruksmark. Rättpraxis idag är tydlig med att det inte är tillåtet att
exploatera brukningsvärd jordbruksmark för att uppföra bostadsomården om det inte är
finns annan lämplig mark att tillgå. Det är orimligt att tro att kommunen inte kan finna
platser för bostadsbyggnation i Motala tätort som täcker behoven för flera decennier
framåt, utan att jordbruksmark behöver tas i anspråk.

När vi frågar Länsstyrelsen om myndigheten kan utveckla hur man ser på Motala kommuns
möjlighet att bygga bostäder på jordbruksmarken, får vi till svar att det är kommunens sak
att visa hur miljöbalkens bestämmelser om hushållning med jordbruksmark följs vad avser
bland annat behoven av utrymme för tätortsutveckling och bostadsexploateringar. Det är
självklart att ansvaret ligger på kommunen, men då ianspråktagandet av jordbruksmark är
dominerande i planprogrammet, borde Länsstyrelsen uttryckt en åsikt om gällande rättsläge,
eftersom det är uppenbart att kommunen saknar den kunskapen. Se vidare Bilaga 1-3.
Enligt Plan- och bygglagen 5:14 ska ju Länsstyrelsen under samrådet verka för att
riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Detta är en väsentlig punkt som
Länsstyrelsen slarvat med och därmed inte fullföljer sitt ansvar i samrådet, se även bilaga 1.
Vi förutsätter att Motala kommun nogsamt följer lagstiftningen med de prejudikat som
skapats av Miljööverdomstolen t.ex. MÖD P7075-19.

6 Vattenskyddsområde och grundvattentäkter

Planområdet ligger inom Vätterns närmaste tillrinningsområde och omfattas bland annat av
Vätterns vattenskyddsområde, där Kärsbyån och Djurkällabäcken ingår förutom
Varamoviken i Vättern. Dessutom finns två stora grundvattenförekomster i planområdet. Att
exploatera för bostadsbyggnation i detta område är mycket olämpligt. Enligt EU:s
vattendirektiv ska alla vattenförekomster uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021
eller allra senast 2027. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen finns det risk för att statusen
inte kan upprätthållas till 2021. Till denna analys tillkommer ökade föroreningar via
dagvatten och hårdgjorda markytor. Enligt planförslagets miljöbedömning kommer
miljöpåverkan ske på ”Vättern med hänsyn till ökad dagvattenavrinning vilket medför en
ökad belastning med föroreningar från dagvattnet trots rening”. Enligt EU-domstolens
tolkning av Vattendirektivet tillåts inte en verksamhet eller åtgärd som försämrar
ytvattenstatus (s.k. icke försämringskravet) eller äventyrar uppnåendet av en
miljökvalitetsnorm. Det är således mycket olämpligt med ökad exploatering inom
planområdet av dessa skäl. Grundvattenförekomsten som går från Bocksjön norr om Västra
ny och ner till Vättern berör i stort sett hela planområdet, och ska enligt ÖP 2006 utredas
som reservvattentäkt. Detta understryker kommunens ansvar att bevisa att
Vattendirektivets krav kan uppfyllas.

Agenda 2030, mål nr 6 Rent vatten och sanitet för alla .
Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed
också en förutsättning för människors hälsa och en hållbar utveckling .

7 Föreslagen exploateringsprocess och likställighetsprincipen i kommunallagen

Det saknas en konkret tidplan för när detaljplanerna ska tas fram och i vilken turordning
samt hur VA planerna ska genomföras. Enligt planprogrammet är det markägarna (en viktig
intressentgrupp) som ges en central roll i exploateringsprocessen. Det är markägarna som
ska ta initiativ till när detaljplanerna ska tas fram, vilket kan bli ofördelaktigt för andra
intressenter såsom fastighets/tomtägare, arrendatorer, friluftsutövare, besökare och den
breda allmänheten. Att redan i ett planprogram, som i sig inte är juridiskt bindande, ge
markägarna rollen som exploatör med inflytande över planprocessen, kan komma att
bedömas som otillbörligt gynnande av enskild och bryta mot kommunallagens
likställighetsprincip om nuvarande utformning av planprogrammet går till beslut i Motalas
kommunfullmäktige.

Motala kommun bör klargöra den roll som markägarna redan kan ha tilldelats i form av
avsiktsförklaring och överenskommelser så att detta förfarande blir transparent gentemot
övriga intressenter och kommuninvånarna.
I planprogrammet framgår att kommunen ska ta över huvudmannaskapet för vägar och
annan infrastruktur. Hur detta ska gå till bör framgå innan ett planprogram fastställs. Likaså
hur utbyggnaden av infrastruktur ska finansieras och ansvaret för detta fördelas mellan
kommunen, markägarna och exploatörer. Enligt vår kännedom har Trafikverket motsatt sig
att finansiera den föreslagna planskilda korsningen på väg 50. Eftersom detta rör sig om mer än 60 miljoner kronor i investeringskostnad är det viktigt att även finansieringen av detta
enskilda exploateringsobjekt belyses bättre innan beslut om planprogram tas.

Naturskyddsföreningen i Motala
2020-08-31
Styrelsen
gm Line Holgerson och Rolf Ström